Selvmordsforebygging
Selvmordsforebygging hos eldre
Lars Hammarström har, sammen med tre andre forfattere, skrevet kunnskapsoppsummeringen Selvmordsforebygging hos eldre i kommunale helse- og omsorgstjenester. Oppsummeringen, som er publisert i Omsorgsbiblioteket, viser at risikoen for selvmord øker med alderen og kan knyttes til en rekke risikofaktorer. Den viser dessuten til en lang rekke nyttige kurs, bøker, videoer, podkaster, nettsider og andre resurser om emnet.
Klikk her for å komme til oppsummeringen.
Nesten syv hundre
Vi har spurt Hammarström hva som hjelper, hvordan vi kan forebygge selvmord hos eldre og om det finnes noen solskinnshistorier. Det skal vi komme tilbake til, men først må vi innom de litt mørkere sidene av saken.
- I 2023 ble det registrert 693 selvmord i Norge
- Dette var en økning på 70 sammenliknet med året før
- 495 av dem som tok livet sitt var menn. Det utgjør 71 prosent
- 28 prosent av selvmordene ble begått av personer på 60 år eller mer
Depresjon, missbruk og sivilstand
Lars Hammarström hører til Mittuniversitetet i Sundsvall og er tilknyttet Senter for omsorgsforskning. Vi spør ham hvem disse eldre menneskene er som ikke ønsker å leve lenger.
– Det är i grunden svårt att säga något generellt och säkert om detta då kunskap saknas. Forskningslitteraturen pekar dock på riskfaktorer som psykiska sjukdomar – särskilt depression, alkohol- och substansmissbruk, livssituationer präglade av förluster och långvarig stress, fysiska hälsoproblem, att vara frånskild eller ensamstående, arbetslöshet och låg inkomst, samt låg delaktighet i sociala sammanhang och bristande tillgång till vård, sier Hammarström.
Han vet også litt om hvordan disse menneskene velger å avslutte livet.
– Vanliga metoder inkluderar hängning, läkemedelsöverdos och skjutvapen, i höginkomstländer är skjutvapen en vanlig metod, särskilt bland män, medan läkemedelsöverdos är vanligare bland kvinnor. Hos äldre är metoderna ofta mindre våldsamma. I Skandinavien används metoder som hängning oftare än skjutvapen, då dessa är mer begränsade, forteller han.
Dette er faresignalene
Lars Hammarström forklarer at følgende faktorer øker risikoen for selvmord hos eldre.
- Forverret fysisk og psykisk helse
- Sosial isolasjon og ensomhet
- Uttalt livstretthet eller ønske om å dø
- Økonomisk usikkerhet og arbeidsledighet
- Risikofylt levesett
- Tidligere selvmordsatferd
- Sosiokulturelle faktorer
Bedre kommunikasjon
Hammarström mener mye kan gjøres i utdanningen for å forebygge selvmord i de kommunale helse- og omsorgstjenestene.
– Förbättrad kommunikation och ökad medvetenhet om varningssignaler är väsentlig. Att utbilda vårdpersonal i att upptäcka och agera på självmordstankar är centralt. Exempelvis visade ett projekt i Rogaland att vårdpersonal ofta känner sig osäkra på hur de ska hantera dessa situationer, vilket gör kompetenshöjning avgörande.
Han trekker også fram tre andre suksessfaktorer.
Trygghetsskapende tiltak
– För att skapa säkerhet för äldre med psykisk ohälsa är det viktigt att organisera vården så att kontinuitet och förtroendefulla relationer möjliggörs. Forskningen visar att om vårdpersonal har tillräckligt med tid och möjlighet att fokusera på varje individ, ökar chansen att förebygga självmord, forteller Hammarström.
Sosiale tiltak
Han mener at de har fått til noe i Rogaland.
– Insatser som syftar till att minska ensamhet och ge äldre en känsla av tillhörighet är viktiga. Projektet «Velg å leve» i Rogaland är ett exempel på en framgångsrik insats där kommunen, arbetar med information och sociala aktiviteter för att minska självmordsrisk, sier han.
Støtte til pårørende
Dessuten viser studier at de pårørende er en viktig ressurs.
– Att inkludera närstående i samtal och stödinsatser kan hjälpa till att tolka varningssignaler och skapa ett nätverk av stöd runt den äldre. Studier visar att närstående spelar en viktig roll i att identifiera risker och i att ge emotionellt stöd, särskilt när äldre känner sig belastade av sin situation, forteller Lars Hammarström.
Solskinnshistorie
Da vi spør om en solskinnshisorie, trekker Hammarström fram et internasjonalt program med røtter i USA. Et program som gir helsepersonell noen verktøy og ressurser for å forhindre selvmord i helse- og omsorgstjenesten.
– Zero Suicide är ett effektivt självmordsförebyggande program. Även om pandemin ledde till en generell ökning av psykisk ohälsa, visade vissa kommuner inom programmet en oväntad minskning i självmordsfallen, vilket tyder på att intensifierade stödinsatser och sociala insatser hade positiv inverkan, avslutter Hammarström.
Lars Hammarström har skrevet kunnskapsoppsummeringen sammen med Ove Hellsén, Rose Mari Olsen og Siri Andreassen Devik. Denne og flere liknende oppsummeringer for kommunale helse- og omsorgstjenester finner du i Omsorgsbiblioteket.