EVALUERING AV PROJEKTET IKTiSU

Bakgrund

Projektet IKT i sivilingeniørutdanningen (IKTiSU) har initierats av Forvaltningsutvalget for sivilingeniørutdanningen (FUS) i syfte att stärka och utveckla användningen av IKT i utbildningens olika discipliner, som verktyg för beräkning och modellering. Lärandemålen för civilingenjörsutbildningen anger specifikt att civilingenjören efter fullgjord utbildning skall behärska användningen av moderna och relevanta IKT-verktyg i sin yrkesutövning. Avsikten är att öka användningen från IT-grundkurs på första terminen till och med det avslutande mastersarbetet..
Behovet av IKT i utbildningen kan betraktas ur ett par olika perspektiv. Medan kunskaper om IKT ofta behandlas enbart i ämnen som är designade dedikerade för det, är färdigheter i IKT något som behöver introduceras, tillämpas och mästras även i övriga ämnen under utbildningens gång. Med ett sådant perspektiv är det tydligt att det är nödvändigt att planera för en progression av bruk från termin till termin. Det är praktiskt att skilja på IKT som ämne och IKT som verktyg. Som verktyg kan IKT användas för numerisk beräkning, för modellering och simulering. A, d.v.s. aktiviteter som är centrala för ingenjörsverksamhet, och som kräver IKT verktyg för att kunna hantera existerande och nya problem och problemställningar. Verktyget IKT har också stor potential som undervisningsverktyg.
I projektet ingår att de ingående projekten skall evalueras med avseende på måluppfyllelse, dels för de enskilda projekten, men också för projektet i sin helhet.

Projektet IKTiSU

Budgeten för huvudprojektet IKTiSU är 5,3 MNOK fördelat på 4 år (2012-2015), varav 1,2 MNOK fördelats på pilotprojekt under 2012. Beloppen som kunde sökas för enskilda projekt varierade mellan 50-150 kNOK. Under pilotprojekten prioriterades insatser riktade mot s.k. stora ämnen under utbildningens inledande två år. Under 2013-2015 har kommittén arbetat med en utvidgad lista över kategorier av utvecklingsarbete:
* Prosjekter knyttet til emner som undervises i de første studieårene og som gjelder store fellesemner.


• Prosjekter med samarbeid og koordinering mellom emner, enten "på tvers" i samme semester eller "på langs" i etterfølgende semester.
  * Prosjekter for å etablere en "IKT-streng" innenfor et studieprogram.

• Prosjekter som tar sikte på å teste faglig IKT-kompetanse gjennom digital eksamen.
• Utvikling av IKT-verktøy som er enkelt tilgjengelig og som kan benyttes i flere emner av mange faglærere.

Genomförande

Projektmöten hålls en gång per månad och söknader behandlas fortlöpande under projektets gång. Söknaderna skickas per epost till projektledare Leif Rune Hellevik, som också svarar på eventuella frågor. Söknaderna behandlas på nästkommande möte i projektgruppen där söknaden behandlas. Vid avslag ges en motivering och eventuell feedback om hur söknaden kan justeras. Ledamöterna i projektgruppen tar ofta kontakt med sökande vid avslag för diskussion om fortsatt arbete om hur söknaden kan förbättras.
En miljö som söker om medel för stöd till ett projekt skall leverera en kort projektsøknadprojektsöknad, i normalfallet på 1-2 sidor, som redogör för följande aspekter:

• Emnet, emnene eller studieprogram som prosjektet skal være en del av.
• Faglig ansvarlig og organisatorisk forankring for prosjektet.
• Faglige mål for prosjektet og en beskrivelse av hvordan læringsmålene for emnet eller emnene vil bli endret som en konsekvens av prosjektet.
• Samlet søknadsbeløp og en overordnet oversikt over den planlagte bruken av søknadsbeløpet.
• Fagmiljøets egeninnsats i prosjektet.
• En plan for vurdering av oppnådd læringsutbytte og innsamling av studenttilbakemeldinger på tiltakene i prosjektet.
• En plan for videreføring av tiltakene etter prosjektperioden.
• Andre forhold som vil være av betydning for søknaden.

Resultat och diskussion

I skrivande stund (juni 2015) har närmare 40 projekt blivit beviljade (se Bil. 12). Dessa projekt är jämnt fördelade på tre av de fyra värdfakulteterna för civilingenjörsutbildningen: IME, IVT, och NT. Ytterligare några projekt har sin hemvist på SVT, den fakultet där minst antal projekt blivit beviljade så här långt (2 stycken). (Fig.1)


Projekten täcker samtliga kategorier i utlysningen. (Fig. 2) Kategorierna i Fig. 2 beskriver en annan indelning än den ursprungliga utlysningstexten som anges på hemsidan och återfinns i inledningen av den här rapporten. Ungefär hälften av delprojekten behandlar bruk av olika IKT-verktyg för modellering och programmering av numeriska beräkningar på mer eller mindre komplexa problem ('programmering-numerikk'). Fokus ligger på en övergång från ren beräkning, som kan göras med kalkylator eller för hand, till en mer ändamålsenlig tillnärmning där modellering av problem ger en större möjlighet för förståelse av generella problemställningar. Ett exempel ges i Bilaga 2 1 där delprojekt 2013-26 beskrivs närmare (NT, MatLab som verktøy i TKP 4120 Prosessteknikk)
Kategorin 'applikasjon-ferdighet' omfattar delprojekt där man använder IKT-verktyg till annat än bara beräkning. I Bilaga 2 redogörs som ett exempel för delprojekten 24 och 31 (SVT, Bedriftsimulator ved IndØk) där etablerandet av ett simuleringsverktyg möjliggjorts.
Kategorin 'IKT-streng' är självförklarande. Det handlar om delprojekt där ambitionen är att stärka progressionen i studenters lärande under programmet gång, så att ett IKT-verktyg som introduceras tidigt i utbildningen fortsätter att användas i senare ämnen.
Kategorin 'Undervisnings-verktøy', slutligen, avser lärares bruk av IKT i emnen. Ett exempel ges i Bilaga 1 med delprojektet 2014-35.


Att kategorisera de enskilda projekten i den ena eller andra kategorin är inte alltid enkelt, men heller inte nödvändigt, annat än för översikt. Att öka bruk, lärande och mästrande av IKT för såväl lärare och studenter i enskilda ämnen handlar till syvende och sist om att förbättra studentens lärande under hela utbildningen för att säkerställa en ökad kompetens hos civilingenjören.

Hela processen är enkel, har låga trösklar och är kort från söknad till bedömning och avslag eller bifall, med snabb feedback om det behövs. Delprojektens ansvariga uttrycker att det är attraktivt med system där det är enkelt att söka och chansen för ett positivt utfall är god, även om de sökta medlen är begränsade. Att söknader behandlas fortlöpande bidrar till kort väg från idé till genomförande. Det har också varit viktigt för kvaliteten i projektet att det har skett en prövning av både behov och plan mot uppsatta kriterier för tilldelning av projektmedel.


Flera projekt rapporterar att bidraget från IKTiSU har varit helt avgörande för att arbetet skall kunna genomföras. I flera fall rapporteras att kostnaderna faktiskt är attkan betraktas som investeringskostnader: man bedömer att det genomförda arbetet har medfört en permanent ändring.
Bidragsbeloppen som varierat från 50-150 kNOK är inte större än att de kan hanteras inom ramen för arbetstimplanering och verksamhet på de värdinstitutt som ansvarat för projekten, samtidigt som beloppen täckt den aktuella omställnings- och investeringskostnaderen. Projekten skulle kunna finansieras på instituttnivå men måste då konkurrera om prioritering med instituttets samtliga andra uppdrag och uppgifter.
Projektmodellen att fördela ett stort belopp på många miljöer har varit mycket framgångsrik. Det har också varit viktigt för kvaliteten i projektet att det har skett en prövning av både behov och plan mot uppsatta kriterier för tilldelning av projektmedel.
Med mycket stora bidrag följer också en förhöjd risk: det blir allt viktigare att man inte får misslyckas vilket minska sannolikheten för radikala eller vågade utvecklingsförsök. Och därmed också en minskad chans att lära sig. (Fauliure drives experience and learning)
Projektmodellen att fördela ett stort belopp på många miljöer har varit mycket framgångsrik. IKTiSU-projektets struktur gör att om ett delprojekt kan misslyckas, med ges goda möjligheter för erfarenhetsdelning och lärandeing som resultat snanare än fiasko. IKTiSU står inte och faller med vart och ett av delprojekketen. Med närmare 40 beviljade delprojekt fås totalt sett ett mycket gott genomslag. Sannolikheten för att en student kommer i kontakt med effekten av ett delprojekt blir är ganska stor. I de fall där man inte nått full måluppfyllelse med avseende på permanent förändring har man gjort erfarenheter som är värdefulla för framtida utveckling.
Innovationsteori:Det är viktigt att notera att radikala innovationer förutsätter risktagande och att man är beredd att lära av misstagen. Om risken för prestigeförlust är stor begränsas innovationsmöjligheterna till; inkrementella förändringar (fine tuning) är nödvändiga om risk är för stor. Det är råder ingen konflikt mellan radikaakl och inkrementell förändring -– under alla omständigheterdet är kompletterander de varandrastrategier för förändring. De begränsade medel som kan sökas inom IKTiSU projektet bidrar till att hålla risk och prestige på hanterbara nivåer.
I flera fall rapporteras att kostnaderna faktiskt är att betrakta som investeringskostnader: man bedömer att det genomförda arbetet har medfört en permanent ändring. [ref]
I bilagorna sammanfattas tre av projekten och kommenteras kortfattat av projektledarna. De ger en god uppfattning av omfång och karaktär hos de olika delprojekten inom ramen för IKTiSU.
Projekten 2013-24 och 2013-31 handlar om utveckling i flera steg av en applikation för simulering i emnen på IndØk. Stödet har varit helt avgörande för att kunna utveckla den aktuella bedriftsimulatorn. Bruk av simulatorn har bidragit till aktivering av studenter, och man har utvecklat en plattform som låter sig anpassas till flera olika emnen. Vid utvecklingen i samarbete med en extern aktör har frågor om habilitet och juridik uppstått, och ett behov av juridikstöd identifierats.
I projektet 2013-26 har man I några fall rapporteras att projektet varit framgångsrikt, men att man kommer att byta beräknings- och simuleringsmjukvara från MatLab till Python. Det pågående arbetet med att se över hela infrastrukturen för IKT och IKT stöd vid NTNU kommer att vara en viktig faktor i fortsatt utvecklingsarbete. [ref]
I de fall där man inte nått full måluppfyllelse med avseende på permanent förändring har man gjort erfarenheter som är värdefulla för huvudprojektet. Abl.a.rbetet med att utvecklat uppgifter och problem som kräver användning av numeriska verktyg eller mjukvara för simulering kan vara krävande. Läroböcker saknar ofta ett integrerat beräkningsperspektiv. Det innebär att studenten riskerar att uppfatta numerisk beräkningsperspektivet ofta blirsom ett tillägg, vilket har den onödiga konsekvensen att studenten upplever att beräkningen är något som är ett tillägg, inte den kärna som det är i civilingenjörens yrkesutövning. I bilagan rapporteras att projektet varit framgångsrikt, men att man kommer att byta beräknings- och simuleringsmjukvara från MatLab till Python. Det pågående arbetet med att se över hela infrastrukturen för IKT och IKT stöd vid NTNU kommer att vara en viktig faktor i fortsatt utvecklingsarbete. [ref]
Åtminstone eEtt av projekten (2014-35) har bl.a. framgångsrikt integrerat teoritext och beräkning i ett digitalt läromedel, där studenten kan växla mellan teori och beräkning i samma gränssnitt. Fördelarna med ett sådant upplägg är talrika. Sambandet teori och modell stärks, studenten förlorar inte tid på det som benämns 'task-switching', och problemlösning och simulering får den centrala position som en modern civilingenjörsutbildning kräver. [ref] Därmed är studenten kvar i samma gränssnitt och behöver inte byta gränssnitt.
Det finns också några brister som kan identifieras i projektet och som kan Det finns också några brister som kan identifieras i projektet och som kan behöva åtgärdas vid ett vidareförande av de centrala idéerna i IKTiSU. De enskilda projekten skall enligt utlysningstexten dokumenteras, rapporteras och erfarenheterna delas och spridas inom ramen för projektet till värdinstitutten och civilingenjörsprogrammen och värdinstitutten. Det är i nuläget inte enkelt att finna rapporter och dokumentering av presentationer på projektets Wiki-sidor. Under projektets avlutande fas under resterande del av 2015 bör möda läggas på att sammanställa och evaluera de enskilda projekten.
Under projektets inledande del har valet gjorts att prioritera delning och spridning genom arrangemang av seminarier och workshops, framför skriftlig dokumentation och rapportering. Det är sannolikt är en lämplig prioritering. Tyvärr har deltagandet i dessa seminarier och workshops inte varit så god som man hade hoppats. Det kan finnas goda skäl att arrangera en avslutande workshop där man återvänder till de viktigaste erfarenheterna som gjorts under projektets hela livstid.
Jobbat mot/med en projektgrupp som en avknoppad miljö från IØT. det finns juridiska gränsdragningsproblem och frågeställningar som det hade varit bra att vara uppmärksam på från starten.

Rekommendationer och slutsatser

Det finns god anledning att bevara den projektmodell som utgör grunden för IKTiSU:
Rekommendationer

• Behåll finansierings- och arbetsmodellen för söknad, bedömning och tilldelning
• Förbättra och utveckla en enkel dokumentationsmodell som i första hand syftar till spridning och delning av erfarenheter
• Etablera ett forum eller mötesplats, exempelvis en intern konferens där projekt, lärare och studenter möts
• Prioritera satsningar mot generella färdigheter som inte täcks i en progression av emnen och som förutsätter integration i olika emnen under utbildningens gång

Organisatoriska fördelar

• Verksamhetsnära bedömning av IKT
• Beloppen hanterbara på instituttnivå inom ramen för löpande verksamhet
• Sannolikheten för att en student kommer i kontakt med effekten av ett delprojekt är stor
• Huvudprojektet är inte beroende av att alla delprojekt blir lyckade
• Täcker reella omställningskostnader
• Prövning av kvalitet i projekt mot uppställda kriterier
• Hanterbara administrationskostnaderVerksamhetsnära bedömning av IKT
• Täcker reella omställningskostnader
• Beloppen hanterbara på instituttnivå inom ramen för löpande verksamhet
• Erfarenhetsdelning även vid mindre än full måluppfyllelse

Pedagogiska fördelar

• Stöd för implementation av lärandemål på programnivå, gemensam för civilingenjörsutbildningarna
• Stöd för 'Constructive alignment' både på emne- och programnivå: För att mästra IKT-verktyg behöver studenterna få öva med IKT-verktyg i de emnen där de skall användas.
• För att mästra användning av IKT-verktyg måste studenten spendera 'time on task' med verktyget,

Det finns goda skäl att låta studentens arbete med problemlösandet, snarare än föreläsandet definiera vad som utgör pensum. Det är vad studenten gör - inte vad föreläsaren säger som utgör utbildningens progression.
Juridikstöd
Frågor om juristbehov och habilitet kan vara bra att adressera i ett tidigt juristseminarium.


Dokumentation och erfarenhetsdelning
Prioritera erfarenhetsdelning framför dokumentation och rapportering. Samtidigt är dokumentation och rapportering nödvändig om en evaluering skall kunna genomföras. Ett vidareförande av projektformatet bör överväga standardiserad rapportering, eventuellt med stöd i ett enkelt schema.
Man bör också överväga hur seminarier och workshops skall genomföras. Det är väsentligt att deltagandet är omfattande om man vill uppnå den eftertraktade erfarenhetsdelningen. Uppmuntra till redovisning på konferenser som fokuserar på utbildningsutveckling inom MNT-disciplinerna. Åtminstone ett av delprojekten redovisades på MNT-konferansen i Bergen den 18.-19. mars.
Tag gärna fram en mall för presentation där utmaningar behandlas och presenteras, resultat redovisas och evalueringar göras längs gemensamma riktlinjer.
Frågor om juristbehov och habilitet kan vara bra att adressera i ett tidigt juristseminarium.
Slutligen, allt framgångsrikt kvalitetsutvecklingsarbete är kontinuerligt. Det bör ständigt pågå utvecklingsprojekt på alla nivåer.
/Reidar Lyng, UniPed
På uppdrag av IKTiSU projektet, 18 juni 2015.
Bilagor:

1. Kort beskrivning av några delprojekt
   1. 2013-24 och 2014-31 Bedriftssimulatorer ved IndØk
   2. 2013-26 Matlab som verktøy i TKP4120 Prosessteknikk
   3. 2014-35 Eclipse i generelle IT-program

1. Översikt över avslutade och pågående projekt

1a. Utveckling och vidareutveckling av bedriftsimulator ved IndØk

Delprojekt 2013-24 och 2014-31.
Projektledare Tim Torvatn (IØT/SVT)
Kategori: Applikasjon-ferdighet
Dessa två projekt visar på hur projektmedlen i IKTiSU möjliggjort utveckling och vidareutveckling av ett IKT-verktyg i undervisningen. Behov av en bedrift-simulator hade identifierats, bl.a. i emnet TIØ4105 Styring og internt regnskap. Befintliga bedriftsimulatorer på marknaden har ett antal brister brister och be-gränsningar med avseende på bruk i undervisningen: stödmaterial anpassat för undervisning saknas, det är tidsödande att lära sig att behärska programvaran, och det ges begränsat med tid för reflektion och analys. Till detta kommer att kostnaden är stor, utformningen inte är särskilt flexibel och lärandet begränsat.
Mot den bakgrunden hade en prototyp tagits fram 2012 i samarbete mellan IØT och ett avknoppningsföretag från IØT, Apraxim. IKTiSU projektet gav möjlighet att hösten 2013 sjösätta en fullödig implementering i emnet TIØ4105 Styring og internt regnskap, ett emne med ca 140 studenter. Medlen från IKTiSU användes för att förbättra och utveckla prototypen och ta fram relevant läromaterial i ämnet.
Utfallet av delprosjekt 2013-24 var mycket positivt. Simulatorn bidrog till signifikativt ökad aktivitet bland vanligtvis passiva studenter. Simulator och läromaterial utformades för stor flexibilitet. Simulatorn utgör en plattform som fungerar för flera ämnen. Lärare kan anpassa användning till pensum genom utveckling av övningsuppgifter för respektive ämne. Användarvänligheten bedöms som god av både lärare och studenter. Plattformen förvaltas av ett avknoppningsföretag från IØT som kan ge konsultstöd.
Inför hösten 2014 beslöts att söka ytterligare medel för en vidareutveckling av bedriftsimulatorn för bruk i emnet TIØ4258 Teknologiledelse. Den befintliga simulator som sedan tidigare använts i TIØ4258 hade ett antal brister och begräsningar, varför medel söktes för att utveckla bedriftsimulatorn från TIØ4105 Styring og internt regnskap. Därmed kunde dessutom ett antal identifierade brister arbetas bort. Emnet TIØ4258 Teknologiledelse är en del av samtliga civilingenjörsutbildningar, undantaget civilingenjörsprogrammet i industriell økonomi og teknologiledelse. Emnet har ca 600 studenter per semester.
Frågor om projektet riktades till Tim Torvatn på epost, och kompletterades med en kort intervju.
Vad blev resultatet av ert delprojekt? Fikk opp en simulator som forholder seg til de ulike studentenes bakgrunn innenfor IKT og lar dem bruke regneark/MATLAB i løsing av øvinger i Teknologiledelse. I tillegg er simulatoren i seg selv en bruk av IKT som er relevant i forhold til våre emners behov.
Lyckades ni med det ni planerade att göra? Ja. Ressursene fra IKTiSU var nødvendige for å få tilstrekkelig utviklingskapasitet til å lage endringene vi trengte i programvaren og i interface med studentene.
Har det lett till kvarvarande förändringar? Ja. Endringene er permanente, og flere av dem kan kobles av og på etter hva emnekoordinator ønsker.
Vilken dokumentation finns? En rapport, en presentation eller en produkt (hemsidor, programvara eller liknande) . Det finnes en rapport som IKTiSU har fått og kan gjøre åpen hvis de ønsker. I tillegg har vi et produkt eid av vår samareidspartner Hubro Education, som er en utviklingspartner for IØT. Ytterligare kommentar: Tror inte på ett rapporteringschema – det är viktigare att fokusera på spridningen av resultaten än att det skall finnas en omfattande skriftlig rapport. Satsa på att kollegor, lärare, studenter och administratörer tar del av presentationer och workshops.
Finns det lärpengar att göra? Eller inspel till fortsatt arbete? Vi har mange ideer til videre utvikling av bruk av simulatorer og integrering av simulatorer i undervisningen ved IØT. Vår kommersielle utviklingspartner har en bedriftsatsning på dette området, og må derfor antas også å ha ambisjoner om videre utvikling. Ytterligare kommentar: Det skulle vara bra med mer uppmärksamhet vid avslutningen av projekten. Med liten uppslutning vid presentationerna är det relativt liten chans att kollegor tar del av delprojektens resultat, vilket är synd. Frågor om juridik och habilitet vore bra att adressera, kanske i ett tidigt seminarium. I projektet har vi samarbetat i en projektgrupp som omfattar en avknoppad miljö från IØT. Det finns juridiska gränsdragningsproblem och frågeställningar som det hade varit bra att vara uppmärksam på från starten. Alla IKT system har barnsjukdomar. Första generationen har brister och fel. En fråga som kan behöva reflektion är att studenterna agerar betatestare - hur försvarligt är det? Samtidigt är engagerade studenter mycket värdefulla i utveckingsarbetet, vilket bör både uppmärksammas och uppmuntras.
Är ni nöjda med processen? Svært fornøyd. Mye av dette arbeidet krever utviklingsfinansiering, så uten IKTiSU støtte hadde det vært svært vanskelig å komme forbi prinsippskissene og frem til et faktisk produkt (en simulator). De tross alt begrensede midlene gjør risikoen og prestisjen mindre, slik at man har råd til å satse på prosjekter med litt høyere risiko. Med gigaprosjekter som innovativ utdanning har verken miljøene eller universitetet «råd til» å ikke lykkes. Med IKTiSU-prosjektene er risikovilligheten høyere, og man kan paradoksalt nok faktisk få mer innovative prosjekter.
Ytterligare kommentar: Arbetet är såpass omfattande att det är svårt att finansiera inom ramarna för normal drift och arbetstimplaner. Det skulle kunna finansieras på instituttnivå, men måste då konkurrera om prioritering med instituttets samtliga andra uppdrag och uppgifter. Mycket attraktivt med system där det är enkelt att söka. Chansen för ett positivt utfall är god, även om de sökta medlen är begränsade. Söknadsprocessen är enkel. Några få kortfattade, tydliga och begripliga kriterier och en snabb söknadsprocess, med vurdering och snabb tilbakemelding om det behövs, och sedan utbetalning av medel ger kort väg från idé till tillämpning. En mall för presentation skulle kunna vara till stor hjälp. Mallen kan omfatta presentation och behandling av utmaningar, resultat och evalueringar längs gemensamma riktlinjer.

1c1b. Matlab som verktøy i TKP4120 Prosessteknikk.

Projektledare: Øyvind W. Gregersen (IKP/NT)
Kategori: Programmering/numerikk
Emnet TKP4120 Prosessteknikk är studenternas andra möte med termodynamik och det första i en rad kemitekniska ämnen. Emnet omfattar ca 150 studenter från olika program, främst Industriell kjemi og bioteknologi (MTK). Emnet omfattar termodynamik, stationära mass- och värmebalanser, samt kemisk jämvikt. Studenten behöver kunna lösa linjära ekvationssystem, kopplade icke-linjära ekvationer, och sätta upp stationära simuleringsmodeller för mass- och energibalanser i enhetsoperationer och processanläggningar. Det finns dessutom ett behov av att kunna hantera stora datamängder och plotta data.
Emnet omfattar räkneövningar som delvis kräver numerisk lösning och ett tre veckors projekt där studenterna i grupper utför modellering och beräkningar på en industriell kemiprocess som de också genomfört ett studiebesök
Vid arbete med kemiska processer krävs att man behärskar modellering både som process och verktyg. Med ett beräkningsverktyg som MatLab (eller Python) kan man utforma övningsuppgifter och projekt som tvingar studenten att formulera ekvationer och modeller som kan lösas i beräkningsmodell. Om ambitionen är att studenten skall kunna lösa problem i generella modellerande termer snarare än att varje problem beräknas för sig krävs IKT-verktyg.

Frågor om projektet riktades till Øyvind Gregersen på epost, och kompletterades med en kort intervju. Svaren nedan har vävts samman från de båda källorna.
Vad blev resultatet av ert delprojekt? Nytt øvingsopplegg og nye prosjektoppgaver, 3 nye forelesningstimer
Lyckades ni med det ni planerade att göra? Ja.
Har det lett till kvarvarande förändringar? Ja. Planen er at tiltakene skal være en permanent endring (eventuelt justert av de tilbakemeldingene som kommer i evalueringsfasen av prosjektet) som løfter studentenes kompetanse innen grunnleggende prosessmodellering og algoritmebygging.
Vilken dokumentation finns? En rapport, en presentation eller en produkt (hemsidor, programvara eller liknande) .
En presentasjon, øvingsopplegg med løsningsforslag, 2 prosjektoppgaver med løsningsforslag
Finns det lärpengar att göra? Eller inspel till fortsatt arbete? Prosjektet gikk ut på å inføre matlab som regneverktøy og simuleringsverktøy innen emnet Prosessteknikk. Det ser nå ut til at vi kommer til å bytte språk til Pyton. Det vil derfor bli nødvendig med en omarbeidelse av det programeringstekniske, resten av arbeidet vil imidlertid fortsatt bli brukt i dette emnet. Arbeidet blir også videreført ved omarbeidelse av øvingsopplegg i prosesstekniske emner som bygger på Prosessteknikk (e.g. Strøming og varmetransport)
Är ni nöjda med processen? Ja, svært fornøyd. Enkel process: vill göra - söka - tilbekmelding/medel - gmföra - resultat

1c. Eclipse i generelle IT-program

Delprojekt 2014-35.
Projektledare Hallvard Trætteberg (IDI/IME) och Leif Rune Hellevik (KT/IVT)
Kategori: Undervisningsverktøy
Projektet omfattade integrering av nätbaserade läranderesurser i Eclipse i ämnena TDT4100 objektorientert programmering med Java vid IDI/IME, den stora grundkursen IT GK (IDI/IME), samt TKT4140 Numeriske metoder m/datalab vid Konstruksjonsteknikk (IKT/IVT). Projektets mål var att koppla programmeringsexempel och –uppgifter till ämnesinnehåll och integrera läranderesurserna bättre i ett utvecklingsverktyg, Eclipse, så att tröskeln för studenternas bruk av resurserna reducerades. Utvecklingsarbete genomfördes hösten 2015 och implementerades under våren 2015. Implementering i IT GK är planerad till hålsten 2015.
I många ämnen är lärandemål bundna till kunskaper eller färdigheter i programmering eller programmeringsteknik, med tillämpning inom specifika ingenjörsproblem eller numeriska beräkningar. Flera ämnen har överlappande behov av läranderesurser som kan anpassas till olika programmeringsspråk och studenters kunskapsnivå. Några ämnen gör dessutom bruk av programmeringsverktyg och integrerade utvecklingsmiljöer (Integrated Deleopment Environment, IDE) som studenter behöver lära sig att hantera.
Det finns en stor spridning bland studenters både arbetsvilja och förmåga att hantera läranderesurser i programmering, som t.ex. att ladda ned tillrättalagda kodexempel. Många söker på nätet efter generella resurser, men även om sådana resurser kan hjälpa till att lösa en aktuell uppgift saknar sådana resurser den önskvärda kopplingen till de aktuella teorier och modeller som studenten behöver förstå och mästra. Målet är att utveckla läranderesurser som är enklare att använda för studenten samtidigt som de utgör ett förbättrat stöd för lärandet.
Projektet har arbetat med nätresurser för kodning på två plattformar (DocOnce och NTNUs Confluence-wiki) för de tre ämnena. Dessutom har ett tillägg till utvecklingsverktyget Eclipse tagits fram.
Frågor om projektet riktades till Hallvard Trætteberg på epost, och kompletterades med en kort intervju. Svaren nedan har vävts samman från de båda källorna.
Vad blev resultatet av ert delprojekt?
Prosjektets bakgrunn er to fag (TKT4140 og TDT4100) som begge bruker Eclipse (eller Eclipse-basert) til programmering og har digitale nettressurser med bl.a. teori og kode-eksempler/oppgaver. Prosjektets mål var å utvikle støtte i Eclipse for å
- vise nettressursene
- identifisere kode-ressurser
- kunne importere disse
Dette er ment å gjøre det enklere å nyttiggjøre seg kode-eksempler og jobbe aktivt videre med dem.
For TKT4140 var målet også å utvikle nettbaserte læringsressurser som kunne gjøre bruk av funksjonaliteten som ble utviklet for Eclipse. Konkret bestod dette i å utvikle et digitalt kompendium for utvalgte deler av pensum i TKT410. I det digitale kompendiet ble presentasjon av numerisk teori og algoritmer tett integrert med programmeringseksempler som lett kunne kopieres og integreres i studentenes eget programmeringsmiljø (dvs Eclipse).
Lyckades ni med det ni planerade att göra?
Eclipse-utvidelsen har blitt utviklet og prøvd ut i begge fagene. I TDT4100 har det vært mye bruk, mens studentene i TKT4140 har brukt selve Eclipse-utvidelsen i mindre grad. Dette skyldes vel litt at størrelsen på kode-eksemplene er mindre i TKT4140 og at det fins effektive alternative teknikker for å kopiere inn eksempelkode, og at studentene i faget generelt ikke er så data-orientert. Men studentene i TKT4140 har hatt stor nytte av den tette integrasjonen av læringsstoff og programmeringseksempler i det nettbaserte, digitale kompendiet.
Ytterligare kommentar: Medel från IKTiSU var både en extra resurs och ett incitament som möjliggjorde en universell tillämpning. Utvecklingen av den universella tillämpningen hade knappast ägt rum utan det stödet. Den plattform i Eclipse som utvecklades för TDT4100 (integration av Java) blev också användbar i TKT4140 (integration av Python). För TDT4100 är intresset processen i sig och vad man göra med verktyget, medan för TKT4140 är det ett verktyg främst för att genomföra numeriska beräkningar.
Har det lett till kvarvarande förändringar?
I TDT4100 er bruken utvidet i forhold til ambisjonene og i TKT410 kommer Eclipse-tillegget til å bli brukt i videreutvikling av det nettbaserte digitale kompendiet. Söknaden lavterskel.
Ytterligare kommentar: Så snart man påbörjat ett samarbete kring utveckling uppstår spin-off effekter. Ett inledande projekt leder lätt till nya idér för projekt och skapar förutsättningar för samarbeten på tvärs. Brist: behöver kunna friköpa sg själv, man behöver själv ha tid utföra det kreativa arbetet och följa upp. Det är också vanskligt att bedöma den faktisk effekten på studenternas lärande.
Vilken dokumentation finns? En rapport, en presentation eller en produkt (hemsidor, programvara eller liknande) .
Informasjon om Eclipse-tillegget finnes på IKTiSU-prosjektets wiki-sider. Innen samme wiki finnes det mange sider tilrettelagt for dette Eclipse-tilegget, med eksempel på bruk i TKT4140.
Finns det lärpengar att göra? Eller inspel till fortsatt arbete?
Jeg kommer til å jobbe med å forenkle bruken av systemet, både for faglærer og student.
Är ni nöjda med processen?
Ja, det har vært greit å jobbe på tvers av emner og institutter, fordi vi to faglærerne kjenner hverandre godt.