När man ser på debatten, om man nu kan kalla det en debatt, så handlar det mest om att lyfta fram vissa fördelar som gagnar ens sak eller hitta nackdelar med alternativen. Världen presenteras som svart/vit.
Men om man titta på hela problematiken så är det hela mer grått. Detta gör att debatten som förs är onyanserad och föga konstruktiv, samtidigt som vi mer än någonsin behöver en fakta-baserad debatt. Här presenteras två aspekter som är viktiga för att man skall kunna fatta ett informerat beslut:
Punkt 1. Tidsperspektivet. Detta är något som hamnar i bakgrunden men som samtidigt är viktig. Hur lång tid tar det att installera den kraft-produktion som behövs? När det gäller ex. sol- och vind så ligger byggtiden på något/några år. Behandlingstiden för tillstånd och sådant ej inräknat. För kärnreaktorer ligger detta på årtionden! Det är få stora reaktorprojekt som klarats på projekterad tid. Notera att detta gäller reaktormodeller som är utprovade och där inga ändringar i designen behöver göras under byggtiden. Men detsamma kommer gälla Små Modulära Reaktorer (SMR), det finns inga kommersiellt tillgängliga idag så här måste både design och byggteknik provas ut och justeras efter hand så för de första SMR gäller fortfarande årtionden innan de kan kopplas på el-nätet.
Punkt 2. Bränsle. Alla reaktorer som finns idag måste ha Uran (eller Plutonium) som bränsle. Här är den enda naturliga källan uran. Men hur mycket brytbart uran finns det? I och med att det är ganska lätt att detektera uran genom sin radioaktivitet vet vi att det finns uran i princip överallt. Men att utvinna uranet kan vara en utmaning, speciellt då det kostar mycket både i pengar och energi. Det är framför allt den sistnämnda som sätter en gräns, när det kostar mer energi än den man kan få ut. Detta gäller de metoder som finns för att utvinna uran från havsvatten. Men även den ekonomiska kostnaden kan vara betydande och ge ökade driftskostnader.
Idag räknar vi med att det finns mellan 6 och 9 miljoner ton uran som det är ekonomiskt lönsamt att bryta( kostnad <280$/kg). Något som låter mycket men det krävs ca 50 000 ton nytt uran per år för att hålla de reaktorer som finns idag i drift. Något som gör att det kommer finnas bränsle för ca. 120-150 år om det inte byggs flera reaktorer. Men bara de som är under byggnation kommer minska den tiden till 80-120 år eller mindre. Så även med en status quo finns bara bränsle för runt 100 år.
Det finns andra resurser, men dessa är inte fullt utprovade, innebär skrotning av kärnvapen, eller kräver en riskfull upparbetning av kärnavfall. Inget scenario som ser troligt ut.
Att det är ett fåtal länder som dominerar tillgången gör det hela mer komplicerat.
Detta är två aspekter som inte kan förnekas, men som samtidigt inte kommer fram tydligt nog i debatten. Det finns flera men den första handlar om när och den andra om hur länge.
Jag medger att det finns möjliga lösningar på båda men innan det visat sig att dessa lösningar kan realiseras eller är ekonomisk eller teknisk genomförbara så måste dessa adresseras och inte förtigas.
I och med att jag minns debatten som fördes i Sverige inför Kärnkraftsomröstningen 1980, kan jag se likheter med den nuvarande debatten med mer känslomässiga argument, många utan faktabaserad grund. Jag saknar med det en mer nyanserad och övergripande debatt om hela energisystemet och dess framtida utmaningar och framtid. Detta är ett försök att få till just detta.